Emma´s magsjuka håller fortfarande i sej, fast nu har hon inte kräkts på ett dygn men destovärre så rinner det jättemycket från hennes lilla stjärt, usch det gör ju sååå ont =/ Smörjer o smörjer och det gillar hon iaf, blir skönt för stjärten ! Hon är pigg från och till, men ligger mest halvdäckad i soffan.. Glad att hon får i sej välling, yoghurt, proviva och cola iaf, så hon inte blir uttorkad och behöver vätskeersättning ! Var ute en sväng igår, men idag stannar vi inne och roar oss så gott vi kan... Imorgon får lilla hjärtat vara hemma, ev onsdag oxå..

Det första jag vaknade upp av imorse var Emma som hade vakat och stog och grät och kräktes i vardagsrummet, älsklingsgumman =/ Sen efter lite proviva och mamma dök upp med lite påskmat till oss, vilket uppskattas fruktansvärt mycket ;D, så piggnade hon till en stund, men nu ligger hon och är alldeles matt igen.. Pisstråkigt när det är påskafton =/ Men vi ska allt mysa till det så gott det går iaf ;D

Alla verkar ha gjort det för länge sen, men en annan fick deklarationen en aning sent =S Men nu är det gjort, fast har ju legat någon vecka iofs ;P

Alltså, kommer sitta uppe hela natten och må illa, men det gör inget.. Finns ju de som har det värre, typ lite värk här och där ^^ Jag tycker att jag tänker ganska logiskt när det faktiskt finns de som kämpar för att överleva, och det är tragiskt, men oftast så är det de som har det värst som klagar minst !

Hm, var nog riktigt länge sedan jag kände mej såhär utvilad.. Kan bero på att jag somnade 20,oo igår, vaknade upp o3 inatt och kikade datornn ågon minut för att sedan lägga mej igen ett par timmar.. Underbart ;D Orken, lusten, glädjen, ja det är mycket som kommer tack vare att man får vila ut riktigt avslappnat !

Emma har varit på dagis, lyckliga unge ;D Maria kom på kaffebesök, älskade människa som tar mej precis för den jag är ;D Jag blir glad, lycklig och känner mej fruktansvärt äskad av den underbara vän som jag kommer vårda ömt sålänge jag lever ;D För hon är allt för underbar den kärringen ^^

Jag skriver enbart för min egna skull, inte för andras och för att jag vill blotta heeela mitt liv för okända folk, men jag tror dock att genom att få skriva av sej såhär så ger man sej själv en liten spark i arslet och får ett ganska positivt perspektiv på allra minst sej själv ! För man kan inte göra alla andra till freds jämt och det ska man inte behöva heller, bara man mår bra i sej själv ! Något jag kämpar med, har gjort i flera år och med rätt inställning så funkar nog det mesta ! Att äta mediciner för att man ska må bra funkar för många, men att tro att mediciner ska få en att må toppen, fungera, bli pigg och glad det är inget att sträva efter, vissa behöver det för olika besvär (oftast psykiska) men det krävs såå mycket mer än att bara peta i sej sina mediciner och tro att man ska må bra resten av livet.. För det funkar inte så ! Och att folk med ångest, deppressioner och allt annat som de flesta verkar se som sjukdomar känns ganska tragiskt för det är INGEN sjukdom att leva med psykiska besvär, och visst är det bra att det finns mediciner som får en i bättre balans, men om man tänker på alla biverkningar det kan ge så är det inte så jävla skoj ! Att aktivera sej, ta dagliga promenader, äta sunt och se till att ha en så bra inställning som möjligt (vilket inte är det lättaste för många) ger ändå fruktansvärt mycket !

Har vart upp och ner i ett par veckor, lämnat och hämtat Emma på dagis och städat så gott jag orkat är det enda jag har gjort i princip.. Gränsfall till asocial är bara förnamnet ! Huvudsaken är nog att man inser vad som är fel och vad man kan göra för att det ska bli så bra som möjligt ! Det sämsta man kan göra är att grubbla på allt det dåliga, man hamnar bara i en ond cirkel och det blir bara värre !  Nu känns det som det ska och jag tänker bara köra på utan att tänka och grubbla allt för mycket för jag vet att det mår man bäst av..